The Salvation Army and ridicule
Rhetorical strategies for countering scorn and derision at the turn of the century 1900
DOI:
https://doi.org/10.52610/rhs.v27i86.298Abstract
The Salvation Army came from England to Sweden in 1882, and rapidly became one of the leading social movements of the late nineteenth and early twentieth century. The movement’s use of colorful uniforms, popular music, and emotional preaching, and its charity to the poor and outcast, was met with both considerable enthusiasm and scathing ridicule. It is widely agreed that this movement was more ridiculed than any other in this period. The ridicule threatened both to undermine the ethos needed to
convince new members, and to discourage the members’ confidence. Using Michael Billig’s concept of “unlaughter”, my article studies the Salvation Army’s strategies to counter ridicule. I show how the movement on the one hand proactively sought to avoid ridiculousness and actively used seriousness and tears to convince, and on the other mobilized a martyr identity, for which the laughter of the opponents was a signal of their own righteousness.
References
Agnesdotter, C. (2014). Dikt i rörelse. Ingrid Sjöstrand och poesins retorik i kvinnornas fredsrörelse 1979 –1982. Möklinta: Göteborgs universitet
Aristoteles (1994). Om diktkonsten. Anamma: Göteborg
Aristoteles, (2012). Retoriken. Helsingborg: Retorikförlaget DOI: https://doi.org/10.52610/CUDB7074
Bergenmar, J. «Predika utan att predika. Allmänhetens religiösa läsningar av Selma Lagerlöfs författarskap». (2012) Kyrkohistorisk årsskrift, s. 85–103
Bergson, H. (1987). Skrattet. En undersökning av komikens väsen. Lysekil: Pontes.
Billig, M. (2005). Laughter and Ridicule. Towards a Social Critique of Humour. London: Sage DOI: https://doi.org/10.4135/9781446211779
Connolly, W.E. (2002). Identity Difference. Democratic Negotiations of Political Paradox. (2. ed.) Minneapolis: Minnesota University Press Cox, G.S.A. (2011). The Musical Salvationist. The World of Richard Slater (1854–1939) ‘Father of Salvation Army Music’. Woodbridge: Boydell Press
Davis, C. (2011). Jokes and Targets. Bloomington: Indiana University Press
Fahlgren, S. (2006). Predikantskap och församling. Sex fallstudier av en ecklesial baspraktik inom svensk frikyrklighet fram till 1960-talet. Uppsala: Uppsala universitet
Furuland, L. (2007) Folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för arbetarlitteraturen i Sverige (Linköping, 2007)
Halliwell, S. (2008). Greek Laughter. A Study of Cultural Psychology from Homer to Early Christianity. Cambridge, UK: Cambridge University Press DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9780511483004
Hawhee, D. (2002). «Agonism and Aretê». Philosophy & Rhetoric, 35(3), s. 185–207. DOI:10.1353/par.2003.0004 DOI: https://doi.org/10.1353/par.2003.0004
Jansdotter, A. (2007). «Rädda Rosa: Frälsningsarméns räddningsarbete i Sverige 1890–1920». Sedligt, renligt, lagligt. Prostitution i Norden 1880–1940, s. 107–135
Jansson. S. (1990). ”Ett samfund av dårar. Frälsningsarmén i svenska och danska skillingtrycksvisor”. I Inte bara visor. Studier kring folklig diktning och musik tillägnade Bengt R. Jonsson den 19 mars 1990. Stockholm: Svenskt visarkiv, s. 157–177
Kessel, M. (2019). Gewalt und Gelächter:”Deutschsein” 1914–1945. Stuttgart: Franz Steiner DOI: https://doi.org/10.25162/9783515123839
Kjäll, T. (1972–1783). Korsets färger bära: berättelsen om Frälsningsarmén i Sverige under åren 1882–1982. 3 vol. Stockholm: FA-press
Ljunggren, J. (2015). Den uppskjutna vreden. Socialdemokratisk känslopolitik från 1880- till 1980-talet. Lund: Nordic Academic Press
Lundin, J.A. (2013). Predikande kvinnor och gråtande män. Frälsningsarmén i Sverige 1882–1921. Malmö: Kira
Lundkvist S. (1977). Folkrörelserna i det svenska samhället 1850–1920, Uppsala: A & W
Nilsson, F. (2012). «Martyrer och respektabla kvinnor. Osäkra identiteter inom Frälsnings -armén vid 1800-talets slut». I B. Svensson & A. Wallette (red.), Individer i rörelse. Kulturhistoria i 1880-talets Sverige. Lund: Makadam
Nilsson, F. (2013). ««Vi måste taga de olyckliga till våra hem och hjärtan». Frälsningsarmén och gästfrihetens gränser.» Rig, s. 80–98
Rosengren, M. (2015). Psychagogia. Konsten att leda själar. (2. utg.) Ödåkra: Retorikförlaget. DOI: https://doi.org/10.52610/MADS7281
Schopenhauer, A. (1992). Världen som vilja och föreställning. Nora: Nya Doxa
Selander, I. (1986). «Jordiskt fosterland, himmelskt hemland eller socialistiskt paradis: folkrörelsernas nytextningar till nationalsångsmelodier». Årsbok / Vetenskapssocieteten i Lund. s. 93–164
Sigurdson, O. (2021). Gudomliga komedier. Humor, subjektivitet, transcendens. Volym 3. Kritik av den existentiella humorn. Göteborg: Glänta
Sloane, T.O. (red.) (2001). Encyclopedia of Rhetoric. Oxford: Oxford University Press
Smith, M. (2009). Humor, Unlaughter, and Boundary Maintenance. The Journal of American Folklore, 122 (484), s. 148–171 DOI: https://doi.org/10.2307/20487675
Thörn, H. (1997). Modernitet, sociologi och sociala rörelser. Göteborg: Kompendiet
Walker P. J. (2001). Pulling the Devil’s Kingdom Down. The Salvation Army in Victorian Britain. Los Angeles: University of California Press DOI: https://doi.org/10.1525/california/9780520225916.001.0001
Weaver, S. (2011). The Rhetoric of Racist Humour. US, UK and Global Race Joking. Farnham: Ashgate.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2023 Rhetorica Scandinavica

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License.
Open Access; CC Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 4.0