Har Retorik med dóxa att göra?
DOI:
https://doi.org/10.52610/rhs.v6i22.258Abstract
Vi bevittnar idag ett återupprättande av det gamla ämnet Retorik som ett grundläggande och oumbärligt inslag i våra utbildningsplaner. Samtidigt som retorikens anseende höjs, hotas dess värde av en viss kvardröjande reduktionistisk syn som riskerar att lämna retorikens kärna och väsen utanför vår uppmärksamhet och förståelse.1
Referenser
Aristoteles: Retorik, översättning Thure Hastrup, Museum Tusculanum, 1983.
– Politiken, översättning med inledning och kommentar av Karin Blomqvist, Partille, Åström, 1993
– Nikomachiska etiken, översättning och kommentarer av Mårten Ringbom, Daidalos, Göteborg, 1967
José Luis Ramírez (1995): Skapande mening - En begreppsgenealogisk undersökning om rationalitet, vetenskap och planering, Nordiska institutet för samhällsplanering, Avh. 13:2, Stockholm.
– (2001): “Den mänskliga existensens grund - Om tillitens fenomenologi”, i: Gunnar Aronsson & Jan Ch. Karlsson (red.): Tillitens ansikten, Studentlitteratur, Lund.
– (2001a): “Den omhuldade friheten, vad är det?”, i antologin “Utan fast punkt”: om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete, Socialstyrelsen, Stockholm.
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Rhetorica Scandinavica

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Open Access; CC Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 4.0