Retorik som humanvetenskaplig kunskapsteori
DOI:
https://doi.org/10.52610/rhs.v8i31.230Abstract
Retorik är något mycket viktigare och mycket bredare än en teknik eller en träning i att åstadkomma en effekt. Det handlar då inte bara om att använda språket på ett effektivt sätt, utan om att förmå lyssna på vad språket säger och förstå vad det visar. På samma sätt som positiva vetenskaper (med naturvetenskapen som paradigm) försöker förklara en existerande företeelse, kan man säga att varje konst – som till exempel retoriken – också har sin vet enskapliga förklaring. I ena fallet förklaras vad någonting är, i det andra förklaras hur någonting görs. Det handlar egentligen inte bara om en, utan om två former av vetande eller vetenskap: en kunskap om fakta (lat. facta = det givna eller det r edan gjorda) och en kunskap om handlingar; man skulle kalla det facienda (= det som ska göras, och på vilket sätt).
Referenser
Fleck, Ludwik (1997): Uppkomst och utveckling av ett vetenskapligt faktum – Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv. Symposion.
Holm, Lennart (1995): Han, hon och huset, Arkitekturmuséet.
Jullien, François (1995): The propensity of things - toward a history of efficacy in China, Zone Books
– (1996): Traité de l’éfficacité. B. Grasset.
– (1999): En vis är utan idé. Anthropos.
Kayser, Wolfgang (1948): Das sprachliche Kunstwerk. Eine Einführung in die Litteraturwissenschaft. Bern. Kommunplaneringen i Haninge- en modell för k ommunal planeringsverksamhet (Övergripande planering i Haninge 12979:17)
Lång, Fredrik (1982): När Thales myntade uttryck- en bok om det sakliga tänkandets ursprung. Esbo.
Marc-Wogau, Konrad (1983): Filosofi genom tiderna –filosofiska strömningar efter 1950. Bonniers.
Ong, Walter J. (1990): Muntlig och skriftlig kultur – teknologiseringen av ordet. Anthropos.
Ramírez, J.L. (1997): ”Konsten att tala – Konsten att säga. En botanisering i retorikens trädgård”, i: Rhetorica Scandinavica, 3/97.
– (2000): Socialplaneringens verktyg (Stockholms regionplaner och –trafikkontoret, PM 2000:13),
– (2001): ”Den mänskliga existensens grund – en undersökning om tillitens fenomenologi”, i: Tillitens ansikten, red. Gunnar Aronsson & Jan Ch. Karlsson. Studentlitteratur.
– (2002): Positivism eller hermeneutik – om människans kunskapsformer. 4:e uppl. Forskarkooperativet dia-LOGOS.
Winther Jørgensen, Marianne & Louise Phillips (1999): Diskursanalys som teori och metod, Övers. av Sven-Erik Torhell. Studentlitteratur.
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Rhetorica Scandinavica
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Open Access; CC Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 4.0
