Läraren som förebild: Tilltro som grundläggande villkor för förebildligheten som pedagogiskt stöd
Nyckelord:
pedagogical rhetoric, trust, emulation, pedagogical relationAbstract
Förebildligheten som pedagogiskt stöd är beroende av att känslan av tilltro mellan lärare och studerande är närvarande. Grunden för detta antagande kan knytas till människans väsen som biologisk, moralisk och politisk individ. I den muntliga relationen är lärare och studenter bundna till dessa förutsättningar som möter frågorna: Vad är ett vi? Vad gör vi? Vad skapar vi? Hur förebildligheten kan knytas till dessa frågor och på vilka grunder de har betydelse för närvaron av tilltro är här i fokus. Specifikt uppmärksammas den pedagogiska retoriska innebörden i begreppet tilltro i relation till talets tidsrörelser, vänskapens dubbla funktion och vikten av att beakta den pedagogiska situationen från ett kollektivt perspektiv, som ett vi. Dessa kvaliteter är inbördes beroende och påverkar tilltrons pedagogiska retoriska funktion. De måste därför beaktas om vi vill förstå läraren som potentiell förebild.
Referenser
Augustinus. Bekännelser. Övers. Bengt Ellenberger. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2010.
Aristoteles. Den Nikomachiska Etiken. Övers. Mårten Ringbom. Göteborg: Daidalos, 1967.
Aristoteles. Om själen. Övers. Jan Gabrielsson. Göteborg: Daidalos, 1987.
Aristoteles. Politiken. Övers. Karin Blomqvist. Jonsered: Paul Åströms förlag, 1993.
Aristoteles. Retoriken. Övers. Johanna Akujärvi. Åstorp: Retorikförlaget, 2012.
Aristotle. The Metaphysics. Övers. Hugh Lawson-Tancred. London: Penguin Classics, 2004.
Aristotle. Physics. Book I and II. Övers. W Charlton. Oxford: Clarendon Press, 1970.
Bauer, Joachim. Varför jag känner som du känner. Falun: Natur & Kultur, 2007.
Biesta, Gert. “Mead, Intersubjectivity, and Education: The Early Writings”. Philosophy and Education, 17 (1998), 73-99.
Braw, Christian. Förnuft och uppenbarelse. En berättelse om aristoteliskt tänkande i teologin. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2007.
Comenius, Johann Amos. Didacta Magna. Övers. Rud Hall. Göteborg: Daidalos, 1657/1989.
Dewey, John. Democracy and Education. New York: The Free Press, 1966.
Fleck, Ludwik. Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum: inledning till läran om tankestil och tankekollektiv. Eslöv: Symposium 1997.
Grassi, Ernesto. Rhetoric as Philosophy: The Humanist Tradition. Carbondale: Southern Illinois University Press, 2001.
Habermas, Jürgen. “Retorikens regim”. Ord & Bild 2 (1987).
Hattie, John & Yates Gregory. Hur vi lär. Stockholm: Natur & Kultur, 2014.
Hinton, Christina & Kurt Fischer. ”Learning from the Development and Biological Perspective” i: H. Dumont, D. Instance, & F. Benavides (red.), The Nature of Learning. Using Research to Inspire Practice. OECD Series Educational Research and Innovation, 2010.
Hoff-Clausen, Elisabeth. ”Retorisk handlekraft hviler på tillid”. Rhetorica Scandinavica 54 (2010), 49-66.
Huang, Chi-Tai & Tony Charman. ”Gradations of Emulation Learning in Infants’ Imitation of Actions on Objects”. Journal of Experimental Child Psychology 92 (2005), 276-302.
Högskoleverket. Att fånga bildning. Rapport 2009:24 R. (Högskoleverket ändrade namn 1 januari 2013 till Universitetskanslersämbetet).
Jacobson, Roman. Poetik och lingvistik. Stockholm: PAN Nordstedt, 1974.
Johnson, Mark. The Meaning of the Body. Chicago: Chicago University Press, 2007.
Kemp, Peter. Världsmedborgaren: politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet. Göteborg: Daidalos 2005.
Kindeberg, Tina. “Pedagogisk retorik – en skiss till den muntliga relationens vetenskap”. Rhetorica Scandinavica 38 (2006), 44-61.
Kindeberg, Tina. “Forskarutbildningsseminariet som muntlig arena till lärande”. Rhetorica Scandinavica 45 (2008), 49-67.
Kindeberg, Tina. Pedagogisk retorik - Den muntliga relationen i undervisningen. Stockholm: Natur och Kultur, 2011.
Kindeberg, Tina. “The Significance of Emulation in the Oral Interaction Between Teacher and Students”. Journal of Philosophy of Education 47 (2013), 99-111.
Kristjánsson, Kristjan. Aristotle, Emotions, and Education. Hampshire: Ashgate, 2007.
Lindhardt, Jan. Retorik. Åstorp: Retorikförlaget, 2005.
Luhmann, Niklas. Förtroende. Göteborg: Daidalos, 2005.
Markham, Duncan. Phonetic Imitation, Accent, and the Learner. Series: Travaux de l’institut de linguistique de Lund, 0347-2558 Lund: Lund University Press, 1997.
Mead, George Herbert. “Social Psychology as Counterpart to Physiological Psychology”. Psychological Bulletin 6 (1909), 401–408.
Meltzoff, Andrew & Wolfgang Prinz. The Imitative Mind: Development, Evolution and Brain Bases. Cambridge: Cambridge University Press, 2002.
Nordkvelle, Yngve T. ”Didaktikk: fra retorik till kjökkentrin.” Nordisk Pedagogik 3 (2002), 129-143.
Quintilian. The Orator’s Education. Övers. Donald A. Russel (London: Harvard University Press 2001).
SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning, Stockholm: Fritzes.
Tsuji, Atsuko. “Experience in the very Moment of Writing: Reconsidering Walter Benjamin’s Theory of Memisis”. Journal of Philosophy of Education 44 (2010), 125-136.
Tomasello, Michael. “Emulation Learning and Cultural Learning”. Behavioural and Brain Sciences 21 (1999), 703-704.
UNESCO (1997). Resolution Adopted on the Report of Commission II at the 26th Plenary Meeting, on 11 November 1997. Retrieved from www.unesco.org/education/docs/recom_e.html, 11/03/2015
Volosinov, Valentin, N. Marxism and the Philosophy of Language. London: Harvard University Press, 1986.
Waghid, Yusef. Pedagogy Out of Bounds. Rotterdam: Sense Publishers 2014.
Wulf, Christoph. “Perfecting the Individual. Wilhelm von Humboldt’s Concept of Anthropology, Bildung and Mimesis”. Educational Philosophy and Theory 35 (2003), 241-249.
Yang-Immordino, Mary Helen & Antonio Damasio. “We feel, Therefore We learn: The Relevance of Affective and Social Neuroscience to Education.” International Mind, Brain, and Education Society 1.1 (2007): 3-10.
Wood, David. How Children Think and Learn. London: Basil Blackwell, 1998.
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2023 Rhetorica Scandinavica
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Open Access; CC Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 4.0
