Retorikens värde
Kan retoriken tänka det nya?
DOI:
https://doi.org/10.52610/rhs.v28i89.315Nyckelord:
Ernesto Laclau, allmänna ekvivalenten, retoricitet, nyskapandeAbstract
Denna artikel tar sin utgångspunkt i hur retoriken under moderniteten beskrivs som ett hot mot föreställningsförmågan och det genialiska skapandet i syfte att kunna ställa frågan om retorikens förmåga att tänka det nya. Mot denna splittring av den retoriska traditionen vänds sedan blicken mot strukturalismens reintegrering av retoriken, hur denna har grundats i en dunkel relation mellan språkligt och ekonomiskt värde samt hur i synnerhet Ernesto Laclau har hanterat denna fråga. Via Laclaus begrepp den tomma betecknaren och Marx dito den allmänna ekvivalenten utreds sedan tre potentiella läsningar av Laclaus teori om retoricitet och språkligt skapande. Genom dessa läsningar framträder risken med att modellera en språk- och retoriksyn på värdeformen, inte minst eftersom ett otillräckligt erkännande av denna modell också potentiellt underminerar Laclaus begrepp om retoricitet.
Referenser
Arditi, B. (2005). ”Populism as an internal periphery of democratic politics”. I F. Panizza (Red.), Populism and the mirror of democracy (s. 72–98). London: Verso.
Barros, S. (2005). ”The discursive continuities and the menemist rupture”. I F. Panizza (Red.), Populism and the mirror of democracy (s. 250–273). London: Verso.
Best, B. (2014). ”Speculating without hedging: What Marxian political economy can offer Laclauian discourse theory”. Critical Discourse Studies, 11(3), 272–287. https://doi.org/10.1080/17405904.2014.915861 DOI: https://doi.org/10.1080/17405904.2014.915861
Blair, H. (1823 [1783]). Lectures on rhetoric and belles lettres: In Three volumes, vol II. London: Richardson & co.
Bryant, D. C. (1937). ”Some problems of scope and method in rhetorical scholarship”. Quarterly Journal of Speech, 23(2), 182–189. https://doi.org/10.1080/00335633709380264 DOI: https://doi.org/10.1080/00335633709380264
Burke, K. (2013 [1950]). A rhetoric of motives. Berkeley, Calif.: University of California Press.
Bush, R. (2012). ”Rhetoric, psychoanlysis, and the imaginary”. Cultural Studies, 26(2–3), 282–298. https://doi.org/10.1080/09502386.2011.644115 DOI: https://doi.org/10.1080/09502386.2011.644115
Dahlberg, L. (2014). ”Capitalism as a discursive system?: Interrogating discourse theory’s contribution to critical political economy”. Critical Discourse Studies, 11(3), 257–271. https://doi.org/10.1080/17405904.2014.915384 DOI: https://doi.org/10.1080/17405904.2014.915384
de Saussure, F. (1970 [1960]). Kurs i allmän lingvistik (A. Löfqvist, Övers.). Lund: Bo Cavefors förlag.
Deleuze, G. (1973). ”Á quoi reconnaît-on la structuralisme?” I F. Châtelet (Red.), Histoire de la philosophie, tome VIII: Le XXe siècle (s. 299–335). Paris: Hachette.
Devenney, M. (2020). Towards an improper politics. Edinburgh: Edinburgh University Press. DOI: https://doi.org/10.1515/9781474454056
Devenney, M., & Woodford, C. (2023). ”Logics of Democracy in the Work of Ernesto Laclau and Jacques Rancière”. I D. Payne, A. Stagnell, & G. Strandberg (Red.), Populism and the people in contemporary critical thought: Aesthetics, philosophy, politics (s. 43–58). London: Bloomsbury Academic. DOI: https://doi.org/10.5040/9781350185302.0009
Ekeman, K. (2023). In Want of a Sovereign: Metapolitics and the Populist Formation of the Alt- Right. Uppsala: Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Fischer, O. (2005). ”Retorisk och litterär kommunikation: Några historiska och teoretiska överväganden”. Tidskrift för litteraturvetenskap, 34(1–2), 16–37.
Fischer, O. (2013). Mynt i Ciceros sopor: Retorikens och vältalighetens status i 1700-talets svenska diskussion. Huddinge: Södertörns högskola.
Gaonkar, D. P. (2012). ”The Primacy of the Political and the Trope of the ”People” in Ernesto Laclau’s On Populist Reason: An introduction”. Cultural Studies, 26(2–3), 185–206. https://doi.org/10.1080/09502386.2011.636187 DOI: https://doi.org/10.1080/09502386.2011.636187
Glynos, J., & Stavrakakis, Y. (2010). ”Politics and the unconscious – An interview with Ernesto Laclau”. Subjectivity, 3(3), 231–244. https://doi.org/10.1057/sub.2010.12 DOI: https://doi.org/10.1057/sub.2010.12
Kant, I. (2003 [1790]). Kritik av omdömeskraften (S.-O. Wallenstein, Övers.). Stockholm: Thales.
Kock, C., & Villadsen, L. S. (2022a). ”Populism: A Definition Sought and Tested”. I C. Kock & L. S. Villadsen (Red.), Populist rhetorics: Case studies and a minimalist definition (s. 217–247). Cham: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-030-87351-6 DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-030-87351-6_9
Kock, C., & Villadsen, L. S. (Red.). (2022b). Populist rhetorics: Case studies and a minimalist definition. Cham: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-030-87351-6 DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-030-87351-6
Lacan, J. (1991). Le séminaire, livre XVII: L’ envers de la psychoanalyse, 1969—1970 (J.-A. Miller, Red.). Paris: Éditions du Seuil.
Laclau, E. (1994). ”Introduction”. I E. Laclau (Red.), The making of political identities (s. 1–8). London: Verso.
Laclau, E. (2005a). On populist reason. London: Verso.
Laclau, E. (2005b). ”Populism: What is in a name?” I F. Panizza (Red.), Populism and the mirror of democracy (s. 32–49). London: Verso.
Laclau, E. (2011 [2000]). ”Constructing universality”. I J. Butler, E. Laclau, & S. Žižek (Red.), Contingency, hegemony, universality: Contemporary dialogues on the Left (s. 281–308). London: Verso.
Laclau, E. (2014 [2004]). ”An Ethics of Militant Engagement”. I E. Laclau, Rhetorical foundations of society (s. 181–206). London: Verso.
Laclau, E. (2014 [2012]). ”Antagonism, subjectivity, politics”. I E. Laclau, Rhetorical foundations of society (s. 101–126). London: Verso.
Laclau, E., & Mouffe, C. (2014 [1985]). Hegemony and socialist strategy: Towards a radical democratic politics (2nd ed). London: Verso.
Lalér, T., & Sundby, M. (2020). ”Att göra många till en – om populismens logik”. Rhetorica Scandinavica, 2020(81), 65–82. DOI: https://doi.org/10.52610/BZLP7677
Lundberg, C. (2012). Lacan in public: Psychoanalysis and the science of rhetoric. Tuscaloosa, Al.: University of Alabama Press. DOI: https://doi.org/10.2307/jj.30297475
Marx, K. (1983 [1939]). ”Grundrissen der Kritik der politischen Ökonomi”. I Karl Marx-Friedrich Engels Werke, Band 42 (s. 15–770). Berlin: Dietz Verlag.
Marx, K. (2013 [1867]). Kapitalet: Kritik av den politiska ekonomin. Första boken, kapitalets produktionsprocess (I. Bohman, Övers.). Lund: Arkiv förlag.
Mouffe, C. (2000). The democratic paradox. London: Verso.
Norval, A. J. (2007). Aversive democracy: Inheritance and originality in the democratic tradition. Cambridge: Cambridge University Press. DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9780511490316
Perelman, C., & Olbrechts-Tyteca, L. (2008 [1958]). Traité de l’argumentation: La nouvelle rhétorique (6:e uppl.). Bryssel : Editions de l’Université de Bruxelles.
Rey-Araújo, P. M. (2020). ”Ernesto Laclau’s Oblivion of Political Economy: Capitalism and Institutions in Post-Marxist Discourse Theory”. Rethinking Marxism, 32(2), 187–206. https://doi.org/10.1080/08935696.2020.1727257 DOI: https://doi.org/10.1080/08935696.2020.1727257
Ricœur, P. (1975). La métaphore vive. Paris : Éd. du Seuil.
Schou Therkildsen, L. (2022). A european state of mind: Rhetorical Formations of European Identity within the EU 1973–2014. Uppsala: Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala University.
Stavrakakis, Y. (2007). The Lacanian left: Psychoanalysis in contemporary political theory. Edinburgh: Edinburgh University Press. DOI: https://doi.org/10.1515/9780748629077
Todorov, T. (1977). Théories du symbole. Paris: Èd. du Seuil.
Tunderman, S. (2021). ”Equivalence and Antagonism in Marx’s Theory of Value”. Rethinking Marxism, 33(1), 134–153. https://doi.org/10.1080/08935696.2020.1847022 DOI: https://doi.org/10.1080/08935696.2020.1847022
Wagner, G. P. (1989). ”The Biological Homology Concept”. Annual Review of Ecology and Systematics, 20(1), 51–69. https://doi.org/10.1146/annurev.es.20.110189.000411 DOI: https://doi.org/10.1146/annurev.ecolsys.20.1.51
Wichelns, H. A. (1925). ”The Literary Criticism of Oratory”. I A. M. Drummond (Red.), Studies in Rhetoric and Public Speaking in Honor of James A. Winans (s. 181–183). New York, NY: Century.
Wullweber, J. (2019). ”Money, State, Hegemony: A Political Ontology of Money”. New Political Science, 41(2), 313–328. https://doi.org/10.1080/07393148.2019.1596686 DOI: https://doi.org/10.1080/07393148.2019.1596686
Žižek, S. (2006). ”Against the Populist Temptation”. Critical Inquiry, 32(3), 551–574. https://doi.org/10.1086/505378 DOI: https://doi.org/10.1086/505378
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Rhetorica Scandinavica
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Open Access; CC Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 4.0
