Frälsningsarmén och förlöjligandet

Om retoriska strategier för att bemöta hån och skämt runt sekelskiftet 1900

Författare

DOI:

https://doi.org/10.52610/rhs.v27i86.298

Abstract

Frälsningsarmén kom från England till Sverige 1882 och blev snabbt en av de ledande folkrörelserna under slutet av artonhundratalet och början av nittonhundratalet. Användningen av färgglada uniformer, populär musik, känslomässiga predikningar, och välgörenhet till fattiga och ut stötta, möttes av såväl entusiasm som förlöjligande. Redan i samtiden var det tydligt att rörelsen var mer förlöjligad än någon annan folkrörelse, något som senare historiker också bemärkt. Detta förlöjligande kunde både undergräva det ethos som behövdes för att övertyga de ofrälsta och motverka medlemmarnas förtroende. Med hjälp av Michael Billigs begrepp "unlaughter" studerar jag Frälsningsarméns strategier för att motverka förlöjligande. Jag visar hur rörelsen å ena sidan proaktivt försökte undvika löjlighet och föreslog användning av allvar och tårar för att övertyga utomstående, och å andra sidan mobiliserade en martyridentitet, för vilken motståndarnas skratt, inom gruppen, kunde omkodas till ett tecken för den egna rättfärdigheten.

Författarbiografi

Tim Berndtsson, Uppsala Universitet

Vik.lektor vid Institutionen för Litteraturvetenskap, Uppsala Universitet

Referenser

Agnesdotter, C. (2014). Dikt i rörelse. Ingrid Sjöstrand och poesins retorik i kvinnornas fredsrörelse 1979 –1982. Möklinta: Göteborgs universitet

Aristoteles (1994). Om diktkonsten. Anamma: Göteborg

Aristoteles, (2012). Retoriken. Helsingborg: Retorikförlaget

Bergenmar, J. «Predika utan att predika. Allmänhetens religiösa läsningar av Selma Lagerlöfs författarskap». (2012) Kyrkohistorisk årsskrift, s. 85–103

Bergson, H. (1987). Skrattet. En undersökning av komikens väsen. Lysekil: Pontes.

Billig, M. (2005). Laughter and Ridicule. Towards a Social Critique of Humour. London: Sage

Connolly, W.E. (2002). Identity Difference. Democratic Negotiations of Political Paradox. (2. ed.) Minneapolis: Minnesota University Press Cox, G.S.A. (2011). The Musical Salvationist. The World of Richard Slater (1854–1939) ‘Father of Salvation Army Music’. Woodbridge: Boydell Press

Davis, C. (2011). Jokes and Targets. Bloomington: Indiana University Press

Fahlgren, S. (2006). Predikantskap och församling. Sex fallstudier av en ecklesial baspraktik inom svensk frikyrklighet fram till 1960-talet. Uppsala: Uppsala universitet

Furuland, L. (2007) Folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för arbetarlitteraturen i Sverige (Linköping, 2007)

Halliwell, S. (2008). Greek Laughter. A Study of Cultural Psychology from Homer to Early Christianity. Cambridge, UK: Cambridge University Press

Hawhee, D. (2002). «Agonism and Aretê». Philosophy & Rhetoric, 35(3), s. 185–207. DOI:10.1353/par.2003.0004

Jansdotter, A. (2007). «Rädda Rosa: Frälsningsarméns räddningsarbete i Sverige 1890–1920». Sedligt, renligt, lagligt. Prostitution i Norden 1880–1940, s. 107–135

Jansson. S. (1990). ”Ett samfund av dårar. Frälsningsarmén i svenska och danska skillingtrycksvisor”. I Inte bara visor. Studier kring folklig diktning och musik tillägnade Bengt R. Jonsson den 19 mars 1990. Stockholm: Svenskt visarkiv, s. 157–177

Kessel, M. (2019). Gewalt und Gelächter:”Deutschsein” 1914–1945. Stuttgart: Franz Steiner

Kjäll, T. (1972–1783). Korsets färger bära: berättelsen om Frälsningsarmén i Sverige under åren 1882–1982. 3 vol. Stockholm: FA-press

Ljunggren, J. (2015). Den uppskjutna vreden. Socialdemokratisk känslopolitik från 1880- till 1980-talet. Lund: Nordic Academic Press

Lundin, J.A. (2013). Predikande kvinnor och gråtande män. Frälsningsarmén i Sverige 1882–1921. Malmö: Kira

Lundkvist S. (1977). Folkrörelserna i det svenska samhället 1850–1920, Uppsala: A & W

Nilsson, F. (2012). «Martyrer och respektabla kvinnor. Osäkra identiteter inom Frälsnings -armén vid 1800-talets slut». I B. Svensson & A. Wallette (red.), Individer i rörelse. Kulturhistoria i 1880-talets Sverige. Lund: Makadam

Nilsson, F. (2013). ««Vi måste taga de olyckliga till våra hem och hjärtan». Frälsningsarmén och gästfrihetens gränser.» Rig, s. 80–98

Rosengren, M. (2015). Psychagogia. Konsten att leda själar. (2. utg.) Ödåkra: Retorikförlaget.

Schopenhauer, A. (1992). Världen som vilja och föreställning. Nora: Nya Doxa

Selander, I. (1986). «Jordiskt fosterland, himmelskt hemland eller socialistiskt paradis: folkrörelsernas nytextningar till nationalsångsmelodier». Årsbok / Vetenskapssocieteten i Lund. s. 93–164

Sigurdson, O. (2021). Gudomliga komedier. Humor, subjektivitet, transcendens. Volym 3. Kritik av den existentiella humorn. Göteborg: Glänta

Sloane, T.O. (red.) (2001). Encyclopedia of Rhetoric. Oxford: Oxford University Press

Smith, M. (2009). Humor, Unlaughter, and Boundary Maintenance. The Journal of American Folklore, 122 (484), s. 148–171

Thörn, H. (1997). Modernitet, sociologi och sociala rörelser. Göteborg: Kompendiet

Walker P. J. (2001). Pulling the Devil’s Kingdom Down. The Salvation Army in Victorian Britain. Los Angeles: University of California Press

Weaver, S. (2011). The Rhetoric of Racist Humour. US, UK and Global Race Joking. Farnham: Ashgate.

##submission.downloads##

Publicerad

2023-09-05

Referera så här

Berndtsson, T. (2023). Frälsningsarmén och förlöjligandet : Om retoriska strategier för att bemöta hån och skämt runt sekelskiftet 1900 . Rhetorica Scandinavica, 27(86), 8–27. https://doi.org/10.52610/rhs.v27i86.298