Borgfreden – ett socialt drama med rituella inslag
DOI:
https://doi.org/10.52610/rhs.v27i87.118Abstract
En återkommande företeelse i svensk politik är den så kallade borgfreden, när de politiska partierna mot bakgrund av en kris – till exempel ett krig, en pandemi eller ett mord på en politiker – tillfälligt avvecklar de politiska stridigheterna och ställer sig bakom en till synes enad front. Borgfreden är retoriskt intressant eftersom den tvingar politikerna att iklä sig nya roller och delvis omdefinierar spelreglerna för den politiska kommunikationen, samtidigt som konflikterna lever kvar under ytan. Genom kombinationen av politisk samförståndskultur, rolltagande och latent konflikt kan borgfreden betraktas som ett socialt drama med rituella inslag, där politikernas sätt att språkligt navigera blir särskilt intressant. I följande artikel ges några exempel på hur svensk politisk retorik tagit sig uttryck under perioder av borgfred från första världskriget fram till idag. En slutsats är att borgfreden fungerar som en övergångsritual där en av funktionerna är att upprätthålla den politiska kulturens konfliktdimension.
Referenser
Anton, B. (2015). Die Spaltung der bayerischen Sozialdemokratie im Ersten Weltkrieg und die
Entstehung der USPD. Vorgeschichte – Verlauf – Ursachen. Diss. Augsburg: Universität Augsburg.
Blomqvist, H., Östberg, K. (1978). Den tidiga socialdemokratin. Tidskriften Fjärde Internationalen, 1978:1.
Bruendel, S. (2011). Solidaritätsformel oder politisches Ordnungsmodell. Vom Burgfrieden zur
Volksgemeinschaft in Deutschland 1914–1918. I W. Pyta & C. Kretschmer (Red.). Burgfrieden und Union sacrée. Literarische Deutungen und politische Ordnungsvorstellungen in Deutschland und Frankreich 1914–1933 (s. 32–50). München: Oldenburg Verlag.
Bäckström, K. (1958/1971). Arbetarrörelsen i Sverige. Bok 2. Den politiska arbetarrörelsens
sprängning och ett nytt revolutionärt partis uppkomst. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Elgström, A-L. (1917). Tvångsföreställningar. Tiden. Månadstidskrift för socialistisk kritik
och politik 1916, s. 148–155.
Frie, E. (2022). The End of the German Empire. I M. Gehler m.fl. (Red.). The End of Empires.
Wiesbaden: Springer Fachmedien.
Förvaltningshistorisk ordbok (2016). Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland.
Gennep, A. van (1960/2019). The Rites of Passage. Övers. M. B. Vizedom & G. L. Caffee. London: Routledge & Kegan Paul.
Girard, R. (1972/1977). Violence and the Sacred. Övers. P. Gregory. Baltimore: Johns Hopkins
University.
Gustafsson, A. (2018). Riksdagsdebatt iscensatt: Ett feministiskt teatralt perspektiv på subjekts konstruerande makt i det demokratiska samtalet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Hansson, P-A. (1917). ”Borgfreden”, en vidräkning med det nya partiets stora valbluff. Stockholm: Tiden.
Hoffrogge, R. (2015). Working-Class Politics in the German Revolution: Richard Müller, the
Revolutionary Shop Stewards and the Origins of the Council Movement. Övers. J. B. Keady.
Boston: Brill.
Holmström, M. (2021). Sverige sämst i Norden. Långsam och otillräcklig krishantering ledde
till högsta andelen döda i covid-19. Statsvetenskaplig tidskrift, Årgång 123, 2021:5, s. 69–92.
Höglund, Z. & Ström, F. (1918). Demokratin och den finska revolutionen. Röd och vit kultur,
Stockholm: Frams förlag.
Janson, R. (1917). Socialpatriotism och socialism. Några ord om borgfred, ”inväxande” och nationalism. Stockholm: Frams förlag.
Johansson, K.M., Langdahl, F. & von Sydow, G. (2009). Mellan konflikt och samförstånd: Ordförandeskapet i svensk inrikespolitik. I R. Bengtsson (Red.). I Europas tjänst. Sveriges ordförandeskap i EU 2009 (s. 224–265). Stockholm: SNS Förlag.
Keil, A. (2014). States of Exception: Emergency Government and Enemies ‘Within’ in Britain and
Germany during the First World War. Newcastle: Northumbria University.
Krumeich, G. (2016). Uppslagsord: ”Burgfrieden/Union sacrée”. I International Encyclopedia of
the First World War (s. 1–11). URL: https://encyclopedia.1914-1918-online.net/article/burgfriedenunion_sacree.
Kruse, W. (1994). Krieg und nationale Integration. Eine Neuinterpretation des sozialdemokratischen Burgfriedenbeschlusses 1914/15. Essen: Kartext Verlag.
Kühne, T. (2010). Belonging and Genocide. Hitler s Community, 1918–1945. New Haven & London: Yale University Press.
Lewin, L. (2022). Bråka inte! Om vår tids demokratisyn. Stockholm: SNS Förlag.
Lewin, L. (1996). Votera eller förhandla? Om den svenska parlamentarismen. Stockholm: Fritzes
förlag AB.
Lüger, H-H. (2015). Kommunikation in der Krise – Reden zum Ausbruch des Ersten Welt -
krieges. I Z. Weigt m.fl. (Red.). Felder der Sprache – Felder der Forschung. Didaktische und
linguistische Implikationen (s. 9–29). Łód : Universitätsverlag.
Miller, S. (1974). Burgfrieden und Klassenkampf: Die deutsche Sozialdemokratie im Ersten Weltkrieg. Düsseldorf: Droste.
Moritz, T. (2020). Der Burgfrieden 1914. Die SPD zwischen Opposition und Konformität. München: Grin Publishing.
Möller, T. (2019). Svensk politisk historia. Strid och samverkan under tvåhundra år. Lund:
Studentlitteratur.
Nerman, T. (1919). Bern-konferensen och borgfredssocialisternas International. Zimmerwald.
Socialistisk månadstidskrift 1918–1919, s. 75–92.
Nübel, Christoph. (2008). Die Mobilisierung der Kriegsgesellschaft. Propaganda und Alltag im
ersten Weltktrieg in Münster. Münster: Waxmann.
Persson, G. (2008). Min väg, mina val. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Pyta, W. (2011). Der Erste Weltkrieg und seine Folgen in Deutschland und Frankreich. Kulturelle Deutungen und politische Ordnungsvorstellungen 1914–1933. I W. Pyta & C.
Kretschmann (Red.). Burgfrieden und Union sacrée. Literarische Deutungen und politische
Ordnungsvorstellungen in Deutschland und Frankreich 1914–1933 (s. 1–32). München:
Oldenburg Verlag.
Sannerstedt, A. (1992). Förhandlingar i riksdagen. Lund: Lund University Press.
Schmidt, C. (1978). Zwischen Burgfrieden und Klassenkampf. Sozialpolitik und Kriegsgesellschaft
in Dresden 1914–1918. Diss. Dresden: Technische Universität Dresden.
Stark, T. (2010). Folkhemmet på is. Ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920–
Diss. Växjö: Linnéuniversitetet.
Ström, F. (1921). Kapitalets diktatur eller proletariatets? Till kapitlet om den Tredje Internationalen. Föredrag i Malmberget, Luleå, Kramfors m.fl. platser hösten 1920. Luleå: Tryckeri - aktiebolaget Norrskenet.
Ström, F. (1918). Ett års ministersocialism. Zimmerwald. Socialistisk månadstidskrift 1918-1919, s. 33–34.
Tallberg, J. & von Sydow, G. (2018). EU-medlemskapet och EU:s framtid. En ytterligare arena för demokratin. I U. Holgersson & L. Wägnerud (Red.). Rösträttens århundrade. Kampen,
utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige (s. 387–414). Göteborg: Makadam förlag.
Turner, V. (1982). From Ritual to Theatre. The Human Seriousness of Play. New York: Performing Arts Journal Publications.
Turner, V. (1980). Social Dramas and Stories About Them. Critical Inquiry, Vol. 7, 1980:1, s. 141−168. doi: 10.1086/448092
Turner, V. (1977). The Ritual Process. Structure and Anti-Structure. New York & Ithaca: Cornell
University Press.
Verhey, J. (2004). The Spirit of 1914. Militarism, Mobilization, and Myth in Germany. Cambridge: Cambridge University Press.
Viklund, J. & Mehrens P. (2013). Retoriseringen av begreppet folk i 1800-talets Sverige. Rhetorica Scandinavica, 63, s. 54−71.
Welch, D. (2000/2014). Germany and Propaganda in World War I. Pacifism, Mobilization, and Total War. London: I. B. Tauris & Co.
Wretling, A. (1937). Kommunistiska partiet 20 år: En kort historik. En historik till partiets 20-årsjubileum. Stockholm: Arbetarkultur.
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Rhetorica Scandinavica
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Open Access; CC Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 4.0
